Ibland blir det fel

Jag tänkte att jag inte skulle VAB:a idag, utan sitta med på eftermiddagens konferenser.
Senast jag behövde följa Sotlugg på behandling på konferenstid fick jag ett mail från chefen som undrade var jag var. Flera var borta av olika anledningar, men det var bara jag och min närmsta kollega som fick frågan. Dum som jag var kände jag mig dum. Som om jag hade gjort något fel, fast jag faktiskt hade meddelat att jag skulle VAB:a, i riktigt god tid.

Nåväl, idag bestämde jag mig för att INTE missa konferensen.
Jag sköt istället fram Sotluggs behandling till efter min arbetstid och hans träning.
Det slutade med att vi stressade som idioter och ändå inte hann äta middag förrän vid 20.40 ikväll. Då ska hans smörjning egentligen redan vara påbörjad och han ska vara på väg isäng, eftersom han ska upp vid sex imorgon bitti.
Trots att jag t o m lade ett par timmar igår på att förbereda både mellis till Sotlugg att äta innan träningen, en extra fruktsmoothie att ta med i väskan och hela middagen, för att bara behöva värma när vi kom hem idag, blev hela eftermiddagen urusel med stress, blodsockerfall, inga läxor gjorda och sura miner vid smörjningen.
Jag förbannade mig själv för att jag lade fokus på en ohörsam chef istället för på vad som är bäst för Sotlugg. Han somnade strax efter tio och vi hann i alla fall prata en stund innan han försvann in i drömmarnas värld.
Nästa gång följer vi vår plan, bestämde vi, inte någon annans önskemål, som inte har en aning om hur vår tillvaro ser ut.
Vi gör rätt, helt enkelt.