Mellan Scylla och Charybdis

Ibland hamnar man emellan.

Ibland gör det inget. 

Ibland går det inte och man måste hantera det.

Ibland stör det och man skulle kunna leva med det men man vet inte om man vill.

Där är jag nu.

Bild lånad från camphalfblood.wikia.com 

Mellan en som slirar kraftigt på sanningen och en som inte vet om det. Eller inte vill se det, för vi ser ju det hjärtat vill att vi ska se.

"Snälla, säg inte!" går att hantera med "Ge mig då inte informationen!"

Men det som man hör från den som ser det hjärtat vill se och som man vet inte stämmer, ska man rätta till det? Fast man vet att man sår split? Känns fel.

Och eftersom man vet att det ljugs åt ena hållet får man ju utgå ifrån att det ljugs också åt det andra. 

Och om det då sätter mig i en obekväm sits eller påverkar min position, ska jag då hantera det eller bara undvika och vänta på att hjärtat börjar se och inse? 

A veces uno se encuentra en el medio.

A veces da igual.

A veces uno no puede y hay que hacer algo.

A veces molesta y uno podría aguantarlo pero uno sabe si es lo que uno quiere.

Allí me encuentro yo ahora.

Entre una persona que tiene poco respeto a la verdad y otra que no lo sabe. O no quiere verlo, porque vemos lo que el corazón quiere que veamos.

"Por favor, !no lo digas!" se puede manejar con "Pues, ¡no me des la información!"

Pero lo que uno escucha de la persona que ve con el corazón y que uno sabe no es verdad, ¿uno lo correcta? Sabiendo que puede romper? Parece mal.

Y como uno sabe que las mentiras van en una dirección se supone que van también en la otra. Y si esas mentiras me pueden poner en una situación incómoda o afecta a mi posición, ¿hay que hacer algo o solamente evitar y esperar que el corazón vea y se entere?