USB-sticka har varit försvunna i över tre år.
Idag dök de upp i botten av en låda med gamla
papper och tidningar som sorterades ut till soprummet.
Lyckan var total!
Flera timmar av dagen har ägnats åt nostalgi och tillbakablickar.
Så mycket roligt, så många fina ögonblick att bli påmind om. Så mycket man har gjort och så mycket som har hänt på de här åren.
Så mycket roligt, så många fina ögonblick att bli påmind om. Så mycket man har gjort och så mycket som har hänt på de här åren.
Och samtidigt gav det en massa anledning till eftertanke.
Vad har man gett upp på vägen? Varför?
Vad har man vunnit? Hur?
Vad står man i för relation till de människor man har närmast? Vilken relation vill man ha till dem?
Hur kan man komma så nära vissa människor och sedan känna sig så främmande med tiden?
Vissa kommer man alltid att känna nära samhörighet med, trots att vatten rinner under broarna. Hur kommer det sig?
Åter många frågor. Fortfarande inga svar.
Än...
:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar