Detta blev det inget av. Undrar när jag ska få komma hit...? |
Jag har i alla fall lyckats boka en resa till Thailand nu för mig och Sotlugg. UVB-strålningen hjälper och delar av hans hud ser mycket bättre ut än innan han började med den. Det känns jätteskönt! Och inger ännu större hopp att solen i Thailand ska hjälpa läkningen. Bara att slippa åka till Sundbyberg tre gånger i veckan kommer att innebära en stor lättnad. Vi håller tummarna hårt!
Sotluggs pappa pratar om att komma till Thailand medan vi är där och har kollat biljetter. Jag tycker inte att det känns helt nödvändigt, utan tycker att han i så fall kan komma när jag ska åka hem och stanna längre om det behövs för huden. Annars kan de ju åka själva sen, vid påsk eller så. Jag vet också att alla i hans närhet inte har blivit informerade om planerna utan fått en inte helt sann variant av dem, vilket blir himla obekvämt eftersom den i hans närhet som borde veta om det också finns i min vardag. Ännu fler obekväma osanningarna... Flera av er tyckte jag skulle berätta sanningen för att slippa situationen. Helt rätt, tycker jag också. Ändå drar jag mig för det. Jag anar att det kommer att ställa någons tillvaro på ända...
Igår hade ett utslag börjat blöda på gympan så att det syntes (det brukar blöda ganska rejält, så det går inte direkt att dölja om man inte har kläder som täcker). Sotlugg säger att det inte var så jobbigt, men han har hunnit berätta det för mig fyra gånger redan, så det gick ju inte obemärkt förbi...
Are you happy? ;) |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar